Sverige kan också få gula västar

Ledare

Sverige är inte Frankrike. Men protesterna i Frankrike visar på vikten av att den bilberoende delen av befolkningen inkluderas i klimatarbetet.

Gula västar protesterar mot dieselpriserna i Frankrike.
Foto: Claude Paris
Gula västar protesterar mot dieselpriserna i Frankrike.

De så kallade Gula västarnas manifestationer i Frankrike startade som en protest mot de kraftigt ökande drivmedelspriserna men kom snart att utvecklas till en bredare proteströrelse mot president Macrons politiska inriktning. På torsdagen anslöt sig också elever vid gymnasieskolor till de landsomfattande protesterna. Skolor blockerades och elever strejkar.

Självfallet måste fenomenet Gula västarnas snabba framfart förstås utifrån specifika franska förhållanden och inte från en svensk kontext. Konflikten centrum-periferi är stark i Frankrike., mellan metropolen Paris och det ”rurala” Frankrike. Macron kan också ses som en symbol för den franska modellen. Politiker och högre ämbetsmän är skolade i idéer, filosofiska resonemang och en president förutsätts visionärt driva republiken framåt.

De högstämda idealen - som i Macrons fall rymmer höga globala klimatmål - Frankrike ska som stormakt gå före - kolliderar med ett ”djupa Frankrike (la France profonde) - livet i provinserna, i ett land där jordbruket fortfarande spelar stor roll och där många arbetar i små familjeföretag. Och där - i delar av landet- befolkningen tyr sig till katolska värden., den politiska statssekularismens till trots.

I ett Frankrike där demonstrationsrätten är en del av de värden som är förenade med republikens ideal betraktades de löst organiserade Gula västarnas protester inledningsvis som ett normalt inslag i det offentliga rummet. Nu chockeras ett ledarskap som vanligen ser folkliga sociala rörelser som något som stärker demokratin. Misstänkta infiltrationer som också lett till att nationella monument som Triumfbågen i Paris vandaliserats skapar också spekulationer om att dolda krafter med andra avsikter än att protestera mot drivmedelspriser drar i trådar bakom kulisserna.

Men det centrala i saken i Frankrike, att beslut om skattehöjningar i maktcentrat Paris, drabbar en lägre medelklass i mindre städer och byar, har en given parallell också i Sverige. Vid årsskiftet höjs dieselpriset i Sverige med 19 öre och bensinpriset med 26 öre. Med tanke på att drivmedelspriserna under hösten varit uppe på rekordnivåer blir det en smäll för den bilberoende delen av landets befolkning. Det blir dyrare att ta sig till jobbet, dyrare att skjuta till barnens fotbolls träning och dyrare att ta bilen och hälsa på morföräldrarna. Tjänstesektorn i storstäderna berörs heller inte såsom småföretag och butiker i mindre orter. Priset för leveranser till lanthandeln tickar upp. Jordbruket tyngs av ett släp av skatter. När det just gäller bensin och dieselskatter lyser de fördelningspolitiska resonemang - och de stad-land perspektiv- som annars är vanliga med sin frånvaro.

En som tänker smart är miljöekonomen Magnus Nilsson, hårt kritiserad av oss i höstas för sin rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi om skog, som nu frågar om koldioxidskatten istället borde sänkas.

Det centrala är ju att få ner utsläppen. Och när bolagen tvingas via klok lagstiftning att blanda i förnyelsebar bränsle i diesel och bensin minskar utsläppen. Minst ett svenskt bolag säljer idag diesel som till 50 procent består av förnybar energi. Samtidigt - eftersom förnybart är dyrt - och det förnyelsebara stegvis ska öka stiger priset. Att samtidigt lägga på ytterligare skatter får därmed stora fördelningspolitiska effekter - och kan ske till priset att klimatpolitiken inte accepteras av dem som berörs av åtgärderna.

Bilister får kallt räkna med att priset stiger med mer förnybart i tanken. Men om utsläppen därmed minskar finns det ingen anledning att lägga på ytterligare ören som blir till kronor i kostnader för den som faktiskt inte har något alternativ än att ta bilen till arbetet.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.