Rödare av emigration?

Ledare Artikeln publicerades

Ny forskning menar att emigrationen till Amerika stärkte socialdemokratin lokalt. Rönen förklarar emellertid inte att Götalandsdelen av Sverige på det hela taget är ett område med starka borgerliga partier.

Ledde utvandringen till att Socialdemokratins ställning förstärktes i Småland? Utvandrarmonument vid Ljuders kyrka.
Ledde utvandringen till att Socialdemokratins ställning förstärktes i Småland? Utvandrarmonument vid Ljuders kyrka.

Småland var det landskap som hade högst antal utvandrare till USA - därför är nya forskarrön publicerade i det senaste numret (8/2018) av Ekonomisk debatt (Emigrationen till Amerika och den svenska arbetarrörelsen) särskilt intressanta för Smålandslänen, Kalmar, Jönköpings och Kronobergs län.

Hur påverkades samhällen och kommuner när unga drivande män och kvinnor i arbetsför ålder valde att ta båten till Amerika efter frostchocker som påverkat skördar och i hopp om ett bättre liv på andra sidan Atlanten?

Ekonomerna Mounir Karadja och Erik Prawitz pekar på tidigare outforskade konsekvenser av emigrationen. De kommuner som hade störst emigration fick också en starkare socialdemokrati liksom större fackföreningar och omvandlingen från jordbruks- till industrisamhälle påskyndades också. Ja, utvandringen resulterade också i politiska förändringar i kommunerna i fråga. Där invånarna valde att lämna ökade också utgifterna för fattigvård och de politiska styrerna blev allmänt sett mer representativa.

Möjligheten att emigrera - att lämna via exit - antas stärka de kvarvarande arbetarnas möjligheter att organisera sig fackligt och det satte även tryck på beslutsfattarna att reformera institutionerna, som att stärka den ekonomiska omfördelningen och att demokratisera institutionerna. Får vi inte bättre villkor, lämnar också vi kan det sammanfattas.

Vanligen brukar Socialdemokratins starka ställning i Sverige förklaras med faktorer som den omfattande industrialiseringen av landet som skiljer sig från exempelvis den ekonomiska utvecklingen i Danmark med större jordbruk och Norge med bibehållen landsbygd. Arbetarrörelsens historiska starka ställning i exempelvis Glasriket skulle vanligen förklaras utifrån brukskulturen i det industritäta klustret. Historiker har också betonat tidiga skillnader som lever kvar i dag mellan en västsvenskt och ett östsvenskt kultur, där väst utmärks av större familjer, mindre gårdar och ökad religiositet. Medan öst dominerades av adel, mindre familjer och lägre religiositet.

Karadja och Prawitz bidrar med nya förklaringar till den politiska kartan. I områden som detta av Moberg skildrade utvandrarland var också emigrationen omfattande. Socialdemokratin stärktes och emigrationen påskyndade industrialiseringen.

Till stor del går röstning i arv mellan generationer och artikelförfattarna konstaterar att mönstren från emigrationen lever kvar än i dag i undersökta kommuner. Alltså, där emigrationen var som störst har Socialdemokratin fortfarande en påfallande stark ställning.

Men det är nu som det börjar finnas skäl att ställa frågan om hur starka de intressanta samband mellan migration och vänstermobilisering som författarna lägger fram verkligen är.

Från Kalmar län var emigrationen omfattande. Länet har fortfarande en mindre befolkning än före det att länsborna färdades till Karlshamn för att lämna Sverige. År 1880 bodde 245 000 invånare i länet som i dag har en befolkning på 243 000. Socialdemokraterna är också starkare i Kalmar län än i riket.

Motsatsen gäller i de två andra Smålandslänen - Kronoberg och Jönköping. Emigrationen var stor, men de borgerliga partierna har en jämförelsevis stark ställning. Även ett län som Halland som präglades av en påfallande stor emigrationen hör till den blåare delen av Sverige.

Banden över Atlanten bidrog säkert till en dynamisk kultur generellt sett i hela Sverige med framstegstro och moderniseringstänkande. Men frågan som hänger i luften givet att utvandring är en mobilseringsfaktor för vänstern är ändå; Varför är då Småland så borgerligt?

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.