Mörker över landsbygden

Ledare ,

En stor förändring väntar belysningen vid statliga vägar i länet. Landsbygden kan drabbas av en omfattande nedsläckning över hela landet. Kalmar är en viktig pilotkommun i sammanhanget.

Redan släckt. Delar av landsbygden kan komma att släckas ned när vägbelysningen förs över från kommuner till staten.
Foto: Gun Nilsson
Redan släckt. Delar av landsbygden kan komma att släckas ned när vägbelysningen förs över från kommuner till staten.

Få saker har så stark laddning som tändandet eller för den delen utsläckandet av ljus. Ljuset är kanske den starkaste symbolen vi har. En symbol för liv och hopp. Lyktan visar oss vägen, men ljuset i mörkret leder oss också fram till målet för vård färd. Och ljuset är också en symbol för civilisation, för den upplysta kulturen.

Belysningen av vägnätet på landsbygden rymmer därför många dimensioner. Det handlar om trafiksäkerhet, men också om social trygghet och naturligtvis också känslor kopplade till estetiska upplevelser.

Frågan är aktuell just nu. Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting har fattat ett beslut om att över en tioårsperiod föra över kommunal belysning på statliga vägar till Trafikverket, något som uppmärksammats av Peter Santesson i tidningen Dagens Samhälle. Motivet är bland annat att få ett samlat ansvar. Statliga vägar ska ha statlig belysning.

Det rör sig framför allt om vägar på landsbygden. I analyserna döms stora delar av den rådande belysningen ut. Så kallad infarts- eller brevlådebelysning som i dag är vanlig anses inte gynna trafiksäkerheten. Lyktstolparna är placerade med för långt mellanrum vilket ger upphov till skuggor. Många armaturer är gamla och energislukande samtidigt som stolparna är trafikfarliga om någon kör på dem. Och därför kommer Trafikverket inte ta över lyktstolpar om mindre än halva användningstiden återstår. Kommunerna måste därför öka underhållet inför övertagandet.

Så långt är det möjligen lätt att förstå. Men sedan kommer mer strikta krav på när staten ska ansvara för vägbelysningen.

Det är i tätorter (200 invånare) eller där vägen omfattas av detaljplan eller vid kyrkor, skolor och vårdcentraler som det anses motiverat att lamporna ska fortsätta att lysa. På andra håll längs byvägar och vid mindre samhällen kan mörkret lägga sig över trakten.

Hur ser det då ut lokalt? Kalmar kommun ska tillsammans med Trafikverket genomföra en pilotstudie där antalet lyktstolpar bland annat ska inventeras och övertagandet diskuteras. Processen är lång och hela övertagandet ska på nationella nivå ske under en tioårsperiod. Än så länge är det oklart hur många stolpar som berörs och vilka platser som kan komma att förlora belysning.

Märkligt nog har den politiska debatten helt lyst med sin frånvaro - om uttrycket tillåts. Hela ärendet har varit en fråga för Trafikverket och den allt mer politiskt betydelsefulla organisationen Sveriges kommuner och landsting.

Storstadskommunerna berörs på det hela taget inte alls. För kommuner med stor glesbygd väntar stora kostnader och stora nedsläckningar. Stad-land perspektivet i frågan är tydligt.

Men den symboliserar också sektorstänkandet. Trafiksäkerheten och nollvisionen väger allra tyngst utifrån Trafikverkets utgångspunkter. Lokala perspektiv och de värden som ljuset representerar längs vägar i mindre samhällen vägs inte in. Nedsläckningen får därför en stark symbolisk laddning.

Månen och stjärnhimlen ger ett ljus över torp, gårdar och byar som saknas i storstäder ”förgiftade” av ljusförorening. Ingen efterfrågar stadens starka ljus och höga buller på landet.

Men där man släcker ljus släcker man också framtidstro och hopp. Och man förstärker den nu så laddade konflikten mellan stad och land.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.