Louise Bringselius: En stadsmiljö att älska

Ledare Artikeln publicerades

Stadsmiljöns utformning har betydelse för hur människor trivs i staden, enligt forskningen. Därför bör den utvecklas i nära dialog med stadens invånare och fler värden än de ekonomiska och tekniska måste vägas in.

Vem önskade höghusen i Kalmar?
Foto: Mats Holmertz
Vem önskade höghusen i Kalmar?

Det gäller särskilt i en stad som Kalmar, full av traditioner och med en lågmäld, charmig stadsbild. När kommunen utan förvarning fällde de tre hängbjörkarna vid torget i Torsås var det många invånare som var förtvivlade. I Barometern (11/2) berättade ett par av dem hur mycket träden hade betytt för dem. På liknande sätt har många av Kalmars invånare protesterat mot att de ståtliga träden längs gångstråket på Norra Långgatan i centrala Kalmar har fällts.

Hur stadsmiljön utformas har betydelse för människor. Det gäller grönområden, gatornas utformning och byggnadernas höjd, men också tillgänglighet till sittplatser och offentliga toaletter. En av de som har intresserat sig för dessa frågor är den danske forskaren och arkitekten Jan Gehl, professor i stadsplanering. Medan andra har talat om ekonomi, yta och byggnadstekniska detaljer har han intresserat sig mer för mötet mellan människan och staden.

Gehl menar att människor tenderar att trivas bäst i en stadsmiljö där byggnader inte är högre än 2-3, eller möjligen fem, våningar. Ett stadsrum med många höghus och skyskrapor skapar otrygghet,slutenhet och hindrar mänskliga möten, förklarar Gehl i boken ”Life Between Buildings: Using Public Space” (2011).

Ändå byggs det allt fler höghus och skyskrapor i Sverige. Inte sällan vill byggherrar och politiker att skyskraporna ska bli nya landmärken - och kanske också deras personliga avtryck i historien. Svenska byggnadsvårdsföreningen talar om skyskraporna som ett mode som bryter mot europeisk stadsbyggnadstradition. Det skulle kunna liknas vid kontorslandskapen som är ett mode på arbetsplatserna (se min ledarkrönika 10/2). Båda gynnar ekonomi och fungerar som symboler för modernitet, men är svåra att kombinera med mänsklig trivsel och trygghet.

Kalmar är en av de städer vars siluett har förändrats kraftigt under senare år, då många höghus har uppförts.

Frågan är om det har drivits av en önskan från stadens invånare eller om det ligger andra hänsyn och prioriteringar bakom dessa politiska beslut. Bristen på sittplatser och toaletter i det offentliga rummet är ett annat problem, som märks över hela Sverige. Äldre, barn, gravida, personer med funktionsvariationer och människor som helt enkelt bara är trötta får ofta leta länge efter en plats för vila. Kalmar har dock relativt många trevliga oaser att vila vid, i jämförelse med många andra städer. Man har också utvecklat exempelvis Kalmarsundsparken och Stensö på ett fantastiskt sätt. Människor ska ha en stadsmiljö att älska, en miljö där man värnar viktiga historiska symboler och mänskliga mötesplatser. Det kräver att politiker lyssnar dels till medborgare, dels till stadsarkitekter och andra experter. I Kalmar finns inte någon stadsarkitekt över huvud taget, vilket borde ses som ett stort problem. Stadens arkitektur är nämligen en viktig del av dess charm.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.