Inga experiment med barn

Ledare Artikeln publicerades
Det fria skolvalet leder till mindre sammanhållning, enligt ny rapport.
Foto: /TT
Det fria skolvalet leder till mindre sammanhållning, enligt ny rapport.

Naturligt att föräldrar prioriterar kunskapsutveckling högre än sammanhållning.

På ett abstrakt plan kan människor experimentera med olika idéer och ideal. Till och med när man väljer parti kan man testa olika alternativ. Men när det kommer till de egna barnen experimenterar man inte. De ska ha den bästa utbildning som de kan få, oavsett vilka samhällskonsekvenser det får.

På så vis förvånar det inte när forskarna Per Kornhall och German Bender i rapporten Ett söndrat land (Arena Idé) visar hur skolval och segregation hänger samman i Sverige. Att ökad etnisk mångfald och ett växande antal barn till föräldrar med mycket lågutbildningsnivå skulle leda till en större skillnad mellan skolor var närmast självklart.

I teorin torde de flesta medborgare kunna inse att skolsegregation medför problem, men som förälder riskerar man inte de egna barnens framtid i den sociala ingenjörskonstens namn.

Resultatförsämringens hastighet är i och för sig anmärkningsvärd i alla fall. Mellan åren 2003 och 2011 ökade antalet skolor där 20 procent eller fler av eleverna inte uppnådde gymnasiebehörighet med 83,3 procent. 2003 var det knappt tio procent av de kommunala skolorna som hade 20 procent elever eller fel som gick ut utan gymnasiebehörighet. 2011 var det 17,4 procent. Andelen elever med svensk bakgrund hade minskat i över 80 procent av dessa skolor.

Det är lätt att likt Kornhall och Bender beklaga detta faktum. Det finns, som de skriver, ”starka indikationer på att skolor som är mindre homogena med avseende på elevernas etnicitet och socioekonomiska bakgrund kan vara en nyckelfaktor för den sociala tilliten och för ett samhälle som håller ihop”.

Det är också viktigt att inse, som de också föredömligt visar, att skolsegregation inte är ett storstadsfenomen utan finns mycket utpräglat också i relativt små kommuner som Kalmar.

Men deras kritik mot det svenska skolsystemet med dess valfrihet hänger i luften. De tar inte med i beräkningen hur elevunderlaget har förändrats under perioden eller hur debatten om pedagogisk kvalitet och allmänordning har förts.

De talar om hur den vita medelklassen flyr från skolor med dåliga socioekonomiska förutsättningar, men visar ganska litet intresse för orsakerna. Det faller sig dock inte särskilt onaturligt att förtroendet har sjunkit för den kommunala skolan när utmaningar skönmålas, när ordningen inte prioriteras och när undervisningens innehåll inte står i centrum.

Kritiken är också märklig i så måtto att det påstås att de resursstarkas skolor har mer resurser. I själva verket finns i många kommuner, också i Kalmar, ett ekonomiskt utjämningssystem som fördelar mer pengar till skolor med många barn från resurssvaga familjer.

Att lärare söker sig bort från dessa skolor bevisar inte att skolorna i sig saknar pengar eller ändamålsenliga lokaler, bara att politiker och skolledare misslyckas med att skapa en attraktiv arbetssituation i alla fall.

Den egoistiska vita medelklassen är boven i Kornhalls och Benders skoldrama. För mer sammanhållning i samhället krävs mindre valfrihet, är kontentan. Men vill man gå i denna riktning måste också en annan fråga ställas: under vilka förutsättningar uppfattar människor det som legitimt att bli fråntagna sin valfrihet? Det är inte när de kan överbevisas om att sammanhållningen tjänar på det, utan när det inte är förenat med en risk för sämre utbildning. Till den kvalitets- och ambitionsnivån är det idag mycket långt.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.