Den löftesfria vårdgarantin

Ledare Artikeln publicerades

Det som landstingsrådet Anders Henriksson (S) kallar för en förstärkt vårdgaranti är lika med försvagade patienträttigheter.

Anders Henriksson (S) försvarar den försvagade vårdgarantin.
Foto: Mats Holmertz
Anders Henriksson (S) försvarar den försvagade vårdgarantin.

Vilken förändring som trädde i kraft på nyårsdagen får störst konsekvenser för patienterna? Ja inte är det namnbytet från Kalmar läns landsting till Region Kalmar län som har störst betydelse. Samma dag trädde emellertid den nya ”förstärkta” vårdgarantin i kraft.

Beskrivningen ”förstärkt” delades okritiskt av flera medier på det nya årets första dag. Regionstyrelsens ordförande, Anders Henriksson (S) som också är vice ordförande i Sveriges kommuner och landsting gick också ut och lovordade den nya lagen som ska ”öka tillgängligheten”.

Det är bara det att innehållet är det motsatta. Patienten ska enligt den nya garantin få rätt till en medicinsk bedömning inom tre dagar, men den tidigare löst formulerade rätten att träffa en läkare inom sju dagar stryks.

En vårdgaranti kan aldrig vara helt absolut. Vård ska enligt lag och humanistisk grundad läkaretik ges efter behov och ingen kan i alla sammanhang kräva att prioriteras före patienter som behöver läkartiden. Men den vårdgaranti som funnits har framför allt varit viktig för patientgrupper som inte själva har kraft att ringer runt till vårdcentraler efter en tid och vet hur man ”kräver sin rätt”.

Som Vårdanalys visat är patienträttigheter extra viktiga för resurssvaga grupper. Det gäller vårdgarantier men också rättigheter som exempelvis en fast läkarkontakt för dem som har ett extra stort vårdbehov.

Stora ungdomsgrupper använder för övrigt appar och nätläkare istället för vårdcentraler med köer. Det finns goda erfarenheter av nätläkare, men på det hela taget tycks också det vara ett minst sagt kostnadsdrivande system.

Från läkarhåll kallas den nya garantin för en nödlösning. Den tunga myndigheten Vårdanalys betonar att förändringen riskerar att öka ojämlikheter inom vården, mellan olika grupper och mellan regioner.

Det är något förvånande att SKL nu försvarar den nya lagstiftningen. Organisationen tog i ett tidigt stadium ställning för att läkargarantin skulle besvaras i den nya lagstiftningen. Det väckte förvåning eftersom fler av av SKL:s egna medlemmar - några då S-ledda-landsting - inte levde upp till kraven. Men det vittnade om djup integritet hos SKL:s medicinska sakkompetens. Trots att ett så tungt krav på läkargaranti från SK inte finns med i den nu gällande lagen så omtalar organisationen ändå förändringen i termer av förstärkning.

Anders Henriksson är dock inte ensam om att försvara den nya garantin som den rödgröna regeringen drev igenom.Det fanns till slut en tämligen stor politisk enighet. Centerpartiet (och Henrikssons koalitionspartner regionalt Christer Jonsson) - hörde till de ensamma kritikerna.

Kanske fanns här bortom högtidsorden om vårdgarantier en borgerlig rädsla för att överta tidigare S-ledda landsting som inte skulle klara att uppfylla en hårdare lagstiftning. Personal saknas och kulturer ska förändras.

Men ska förtroendet för den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården upprätthållas behövs också garantier med reellt innehåll - även om de aldrig kan eller ska vara helt absoluta. Ska vården blir mer jämlik krävas också tydligare definierade patienträttigheter. Frågan är hur patienterna nu kommer att reagera när de upptäcker att den förstärkta garantin i själva verket är en försvagning.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.