Byggsubventionerna blir inte saknade

Ledare Artikeln publicerades
Investeringsstödet efterfrågas inte av byggbranschen.
Foto: ERIK MÅRTENSSON / TT
Investeringsstödet efterfrågas inte av byggbranschen.

Investeringsstödet för hyresrätter var dålig bostadspolitik från första början.

Riksdagens beslut under onsdagen ”kommer att slå stenhårt mot bostadsbyggandet”, varnar övergångsregeringens justitieminister Morgan Johansson. Bostadsministern Peter Eriksson kommer inte långt efter i alarmism: ”Det blir tvärnit direkt från 1 januari. Det är en dramatisk åtgärd som kommer att påverka hela landets byggindustri mycket negativt om det genomförs.”

Åtgärden är att dra ner på, för att så småningom avskaffa, investeringsstödet för hyresrätter. Och intressant nog har landets byggindustri, den som Eriksson säger sig vilja värna, aldrig efterfrågat detta stöd. Den har inte ens erkänt regeringens påstående om att stödet direkt leder till ökat bostadsbyggande. ”Trösklarna till den första bostaden är för höga. De blir inte lägre av att staten kastar pengar över byggföretagen”, sa Björn Wellhagen, näringspolitisk chef vid Sveriges Byggindustrier i mars.

Följaktligen sörjer inte Sveriges Byggindustrier stödet när det nu försvinner. Bostadsministerns hänvisning till att ”en rad företag” har sagt sig gilla stödet ändrar inte på den saken. Det företag som Eriksson hänvisar till har dessutom offentligt kritiserat stödet. Däremot stämmer det att somliga bostadsbolag har satt i system att söka och få stöd - men det förstärker snarast bilden av ett misslyckat branschstöd.

Exempelvis har exceptionellt många hyresrätter byggts med investeringsstöd i Skövde. Hela 333 miljoner kronor i statligt stöd har investerats här. Men att Skövde skulle vara den svenska bostadsbristens epicentrum är milt uttryckt inte särskilt sannolikt.

Ett stort bekymmer med investeringsstödet är att staten riskerar att stödja sådant som hade byggts ändå. Subventioner av det slaget är inte ett sunt sätt att hantera skattemedel, i synnerhet inte när det handlar om miljarder.

Men än mer misslyckat är investeringsstödet om man sätter det i relation till dagens stora bostadspolitiska utmaning. Det stora problemet i Sverige är inte att det allmänt sett saknas bostäder, att folk i gemen bor trångt och dåligt eller att människor i största allmänhet står utanför bostadsmarknaden.

Det är att en liten men växande minoritet, där nyanlända är en viktig grupp, inte kan efterfråga boende i paritet med sina behov. Därför har en inofficiell bostadspolitik vuxit fram med förturer, sociala kontrakt och viss tolerans för svarta hyror.

På detta ändrar investeringsstödet ingenting. Inledningsvis fanns en idé om att åtgärden skulle riktas mot människor med låga inkomster. Regeringen beskrev det som ”inte rimligt att de pressade hyrorna i de av samhället subventionerade hyresrätterna inte i första hand kommer hushåll med låga eller genomsnittliga inkomster till del”.

Med tanke på hur mycket pengar det handlar om, borde regeringen varit angelägen om att det orimliga inte sker. Men just så har det blivit. En granskning som gjordes av Fastighetsägarna fann att de boende i husen som har byggts med investeringsstöd har en disponibel inkomst (medianvärde) som är högre än vad hyresgäster generellt har. Andelen fattiga är lägre i de bostadshus som har byggts med investeringsstöd än i hyresbeståndet som helhet.

Och det är inte så konstigt. Nybyggda bostäder med låga hyror är per definition attraktiva. Om lägenheterna fördelas genom den vanliga bostadskön, vinner personer som har haft tid och råd att stå i kön länge. Konstigt är däremot att denna uppochnervända politik har fått föras så länge, och fått kosta så mycket.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.