Brev till ledarsidan: Hjärtstartare räddar visst liv

Brev till ledarsidan ,

Hjärtstartare behövs - nyckelfrågan är hur vi ska få dem att användas, skriver professor Leif Svensson i ett genmäle till ledarsidan.

Det är ett absolut krav att fler hjärtstartare registreras i hjärtstartarregistret.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Det är ett absolut krav att fler hjärtstartare registreras i hjärtstartarregistret.

Barometern skriver på sin ledarsida om att användandet av s.k ”Publika hjärtstartare” eller automatisk extern defibrillator (AED) kan ifrågasättas. Bakgrunden är en översiktsartikel i ämnet som publicerats nyligen. Med publik hjärtstartare avses en hjärtstartare som finns tillgänglig för allmänheten. Dessa finns idag på flera platser i samhället. Sjukvården har sedan många år dessa hjärtstartare i alla sina ambulanser.

Jag, som dessutom är en av artikelförfattarna som anges som referens i texten vill med det bestämdaste bemöta denna ledare.

Som professor i hjärtsjukdomar har jag i 15 år arbetat med att öka överlevnaden i Sverige vid plötsligt hjärtstopp. Spridningen av hjärtstartare och kunskaper om Hjärt-lungräddning i samhället är några av nyckelfrågorna.

Flera av påståendena i ledarartikeln kräver sin förklaring då flera missuppfattningar tycks råda.

Till att börja med bör man byta fokus i rubriksättningen till ”nya möjligheter” istället för svårigheter. Detta var också ambitionen till den vetenskapliga översiktsartikel som Barometern hänvisar till. Artikeln publicerades som en handbok i hur man kan arbeta med dessa frågor utifrån aspekten att öka överlevnaden med hjälp av bl.a hjärtstartare.

Den vetenskapliga artikeln syftade till att ge uppslag och goda exempel på verksamheter som fungerar och där nya sätt att använda dessa hjärtstartare redovisas och rekommenderas. Bland annat ex från Sverige.

Jag instämmer dock till fullo med Daniel Braw att alltför få hjärtstartare kommer till användning men jag drar helt andra slutsatser än vad han gör. När en s.k publik hjärtstartare används är effekten inte minimal eller marginell utan tvärt om betydande för att inte säga helt avgörande.

Vi vet med säkerhet att om inte hjärt-lungräddning och användande av en hjärtstartare sker inom 10 minuter dör alla. Om detta råder inget som helst tvivel. Man brukar som tumregel ange att dödligheten ökar med 10 % för varje minut som går om ingen insats görs. Kom då ihåg att ambulansens insatstider (dvs den tid det tar för en ambulans att komma fram i ett nödläge) är ca 12-14 minuter och har ökat konstant de senaste åren.

Då förstår säkert alla att alternativa användningar av ex hjärtstartare behövs. Nyckelfrågan är snarast hur skall vi gemensamt få dem att användas?

Vi har i ett arbete bl.a från Stockholm identifierat ett 70 tal patienter där en s.k ”publik hjärtstartare” använts , med en överlevnad på över 70%! Potentialen finns alltså. Dessa fina resultat har visats även vid andra publiceringar från runt om i världen.

Vidare konstaterar jag att alltsedan 2002 då vårt arbete i denna fråga inleddes har överlevnaden vid hjärtstopp, i Stockholm, ökat från ca 3% till ca 11%. (Liknande siffror finns från övriga delar av landet). Inte minst i Kalmar län av som under senaste 10 åren har varit drivande i Sverige i dessa frågor.

Detta innebär i siffror och räddade människoliv att antalet överlevare, bara i Stockholm har ökat från ca 20 per år till drygt 100 per år. Riktigt räddade liv!

Flera skäl till denna förbättring finns givetvis. Denna allmänna strategi att samla resurser kring hjärtstopp där publika hjärtstartare är en hörnsten är också grunden till den artikel som Barometern hänvisade till. Spridning av hjärtstartare till främst räddningstjänst men även till polisen samt till områden med hög folktäthet har sannolikt bidragit till överlevnadsökning.

Vidare anser jag, med detta som grund, att tillgängligare hjärtstartare utplacerade strategiskt har en signifikant för att inte säga betydande effekt. Nyckelfrågan att diskutera är i stället. Hur skall vården av patienter med hjärtstopp utformas? Och vems är egentligen ansvaret? Här har snarast goda privata och fläckvisa sjukvårdsinitiativ som vi sett bla i Kalmar varit normgivande snarare än regionövergripande planering. Någon måste ta ansvaret att leda denna process.

Vidare är det min absoluta uppfattning (och förhoppning) att vi bara har börjat resan till en än högre överlevnad vid detta ytterst allvarliga tillstånd. En ytterligare spridning och större användande av hjärtstartare är förmodligen en av de allra viktigaste byggstenarna i denna kamp.

Min sammanfattande uppfattning är att överlevnaden vi plötsligt hjärtstopp på såväl regional som nationell nivå bara kan öka om:

Fler måste utbildas i hjärt-lungräddning vilket ingalunda står i någon motsats till att fler hjärtstartare behövs (skolan måste nu fullt ut ta sitt ansvar och utbilda alla elever som skolplanen kräver). Hur ser det ut i Kalmar län?

Ännu fler hjärtstartare behövs i samhället men det är ett absolut krav att fler hjärtstartare måste registreras i hjärtstartarregistret. De företag som försäljer apparaterna måste i framtiden ta ett större ansvar och förmå att motivera köparna att också registrera sina hjärtstartare i registret. Bara då kan larmcentralen lotsa livräddarna till närmsta hjärtstartare för att göra insatser i närmiljön (ex publika platser eller närliggande bostadskomplex)

Fler SMS Livräddare behövs. Dessa kan snabbt inom sekunder/minuter larmas ut och av larmcentralen/SOS-Alarm dirigeras till den drabbade samt vid behov snabbt hämta upp en hjärtstartare.

Leif Svensson, professor i kardiologi

Karolinska Institutet, Nationella hjärtstoppscentrum

 

Svar:

I den aktuella ledaren ifrågasattes inte att så kallade hjärtstartare har en effekt när de faktiskt används. Däremot ifrågasattes huruvida åtgärden är kostnadseffektiv, i synnerhet som det (vilket också konstateras ovan) är omöjligt att veta hur många hjärtstartare som faktiskt finns och var de i så fall finns någonstans.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.