Annons

”Bögtjejen” föds inte till kvinna – hon blir det

bokrecension • Publicerad 30 oktober 2018
Detta är en recension i Barometern Oskarshamns-Tidningen. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
”Bögtjejen” är en självbiografi, då och då formulerad som hälsningar till personer Aleksa stött på under sin resa
”Bögtjejen” är en självbiografi, då och då formulerad som hälsningar till personer Aleksa stött på under sin resaFoto: Casia Bromberg

Aleksa Lundbergs ”Bögtjejen” är en berättelse om att växa upp och leva som trans i Sverige. Recensenten Rebecka Åhlund är tacksam över att ha fått läsa.

Mattias vet från tidig ålder att något är knas. Hans farmor låter honom låna spetsnattlinnen och ”klampaskor” och han får till och med följa med henne till affären ”klädd som flicka”, men hon gör också klart för honom att det inte är rätt. Pojken växer upp och inser att han är bög, nog så besvärligt med en våldsam farsa vars bild av homosexuella sträcker sig till ”överkåta gubbar på Eriksdalsbadet”. Men. ”Felet” är större än så. Mattias är i själva verket en tjej.

Annons

Aleksa Lundbergs ”Bögtjejen” är en berättelse om att växa upp och leva som trans i Sverige. Hon genomgår en könskorrigering på 90-talet, utsätts för extrem diskriminering och rent löjeväckande-om-de-inte-varit-så-livsavgörande misstänkliggöranden i antagningsprocessen till scenskolan, lever och verkar i en värld som fortfarande ser sådana som hon som den andra. Den annorlunda, oklara, otydliga. Antingen är hon feminin man eller manhaftig kille, eller överdrivet sminkad eller alltför manierad. Somliga ser henne som exotisk och spännande. Andra, till exempel de heterosexuella män som tänder på henne, blir provocerade och i vissa fall till och med hotfulla. Den där tjejen de tyckte var så sexig har varit man. Gör det dem till … bögar? Transkvinnor är dubbelt utsatta i vårt trånga samhälle. Det är fascinerande och samtidigt fasansfullt: bara genom att vara du lämnar du ut dig till omgivningens godtycke. Ska de ”acceptera” att du är kvinna, eller ej? Och vad tänker de göra i så fall?

”Det är rörigt och högintensivt, som en ivrig bubblande fors av vittnesmål som bara MÅSTE ut.”

”Bögtjejen” är en självbiografi, då och då formulerat som hälsningar till personer Aleksa stött på under sin resa, då och då som redogörelser över vad som kommit fram i terapi, otäcka minnen och lyckliga, närmast euforiska stunder. Det är rörigt och högintensivt, som en ivrig bubblande fors av vittnesmål som bara MÅSTE ut. Jag antar att det gått att tämja texten en smula, men den är så livsbejakande skoningslös och ärlig att det faktiskt inte spelar någon roll.

Extra specialintressant blir det när Aleksa undersöker könsroller, förväntningar och vad-är-egentligen-vad i sin yrkesroll som skådespelare. Hon har erfarenheter och insikter som andra saknar eller helt enkelt inte kan upptäcka. Generöst och öppenhjärtigt delar hon med sig av dessa, inklusive infall och idéer som inte är helt färdigtänkta. Ångrar hon till och med sin könskorrigering?

”Bögtjejen” präglas av intensitet, ständig rörelse och den där sortens mörka humor som är den enda jag bryr mig om nu för tiden. Det är så sjukt intressant. Den får mig att reflektera över tusen saker som människa intvingad i kvinnorollen. Den får mig även att vilja gå på teater oftare.

Tack Aleksa Lundberg.

Rebecka ÅhlundSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons