Bättre arbetsmiljö utan kontorslandskap

Ledare

Många offentliga arbetsgivare talar om vikten av en god arbetsmiljö. Menar de allvar kan de börja med att avveckla kontorslandskapen. All forskning talar nämligen mot dem.

Man kallar det ofta för modernisering när alla kontor en dag ska tömmas. Familjeporträtt, böcker och växter packas ned. Det som återuppstå efter renoveringen är ett standardiserat och avskalat kontorslandskap där alla spår av det personliga är borta.

Stressigt värre.
Foto: Ruud,Vidar
Stressigt värre.

Som vår tids industriarbetare placeras medarbetare på rad med varsin datorskärm. Böcker göms undan i stängda skåp. Allt är sterilt och avskalat. Men är det verkligen så vi människor trivs bäst?

Många har varit med om resan från personliga kontor till öppna kontorslandskap. Vissa har uppskattat det, men väldigt många är idag kritiska och arbetsgivare kan inte längre ducka för frågan. Särskilt viktig är den om vi menar allvar med ambitionen att skapa en god arbetsmiljö. Försäkringar om att förändringen inte handlar om ekonomi ekar tomt, när det just besparingar är det enda argument som faktiskt håller. Andra argument, som att landskapen skulle leda till ökad kommunikation eller bättre trivsel, stämmer nämligen inte. En stor mängd svensk och internationell forskning visar istället att visar att kontorslandskapen leder till sämre hälsa, lägre produktivitet, lägre tillfredsställelse med arbetet och mindre kommunikation.Bland annat märks det i en större forskningssammanställning från år 2008 (Oommen, Knowles och Zhao).

Enligt en studie (Bernstein och Turban, 2018) minskade kontakten mellan kollegor med hela 70 procent efter övergång till kontorslandskap. Störst problem är ofta stressen. För alla de som är högkänsliga eller introverta är bristen på lugn och avskildhet särskilt svår. Bristen på personliga uttryck och symboler i arbetsmiljön är lika intressant. Arbetsplatser behöver symboler för vad verksamheten står för, för dess historiska rötter och dess regionala förankring, men också uttryck för de personer som bär upp den.

Allt detta gör att anställda känner sig hemma och att man bygger en känsla av psykologisk trygghet, sammanhang och ansvar.

Människan vill inte känna sig som anonym och utbytbar arbetskraft. Därför måste det personliga få utrymme också i arbetslivet.Den norske IT-entreprenören Are Traasdahl har grundat och utvecklat en rad stora bolag. Han berättar i intervjuer att han anser att traditionella arbetsplatser inte längre fungerar. Få kan koncentrera sig där och dessutom behöver anställda kunna växla mellan jobb och avkoppling under dagen, menar han. Vid skärmen gäller logik, men nya idéer – vad Traasdahl kallar ”magi” -kan uppstå exempelvis under en promenad med hunden. Därför låter han sina medarbetare själva välja var, hur och när de vill arbeta och fokuserar istället på att skapa virtuella samarbetsytor. De som väljer att arbeta hemifrån får stöd med all utrustning de behöver. Kontorslandskap är definitivt ingen bra lösning.

Men kanske är inte heller långa korridorer med personliga kontor det ideal som vi ska drömma om. I stället kan vi behöva tänka i helt nya banor och anpassa arbetet till varje medarbetares önskemål och behov. Så får vi kreativa arbetsplatser och en verkligt god arbetsmiljö.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.