Att leka opposition imponerar inte på väljarna
Människors tilltro till regeringen störtdyker. Och förtroendet för Kristdemokraterna når höjder som Broder fyra procent aldrig hade kunnat föreställa sig. Det går att utläsa från Medieakademins undersökning Förtroendebarometern 2019 som presenterades av Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, på torsdagen.
Undersökningen mäter vilka institutioner, företag, verksamheter och partier som svenskarna känner förtroende för. Den genomfördes mellan mitten av februari till början av mars, det vill säga efter Januariöverenskommelsens tillkomst. Det gör den särskilt intressant.
Jöken, som Januariöverenskommelsen också kallas, verkar ha haft en negativ inverkan på de partier som valde att agera stödhjul till den rödgröna regeringen; Centerpartiet och Liberalerna. Andelen som känner ganska stort eller mycket stort förtroende för C backar från 25 till 19 procent. Förtroendet för L sjunker från 18 till 13 procent. Liberalerna är det riksdagsparti som människor känner minst förtroende för.
Siffrorna borde oroa både centerpartister och liberaler. Människor uppskattar inte att föras bakom ljuset. Många röstade säkert på C och L i villfarelsen att de röstade bort den rödgröna regeringen. Om ändå. Deras röster gav S och MP mandat att behålla makten. Deras agerande kan få långtgående konsekvenser. Inte bara förtroendet för partierna utan även för parlamentarismen kan försvagas om väljarna inte vet hur de ska agera för att rösta bort en regering.
Liberalernas och Centerpartiets märkliga position i svensk politik är ohållbar, både kortsiktigt och långsiktigt. Det går inte att kalla sig själv ”liberal opposition” samtidigt som man stödjer en socialdemokratiskt ledd regering. Det är en logisk kullerbytta som man måste vara övertygad partist för att låtsas förstå. Hur det ska gå till för partierna att opponera på den regering vars politik man har bidragit till att genomföra blir en så kallad ”utmaning”.
Den allra största skrällen i undersökningen står dock Kristdemokraterna för. De som har ganska eller mycket stort förtroende för partiet har ökat från 13 till 30 procent sedan förra året. Det är den största uppgången i mätningens 23-åriga historia. Uppenbarligen belönas de partier som står fast vid sin övertygelse och är tydliga med vad de vill och varför.
Regeringen går det sämre för. Enbart 30 procent av de svarande har ganska eller mycket stort förtroende för den. Förra året var siffran 35 procent. Tillsammans med Centerpartiet, Liberalerna och Google tillhör regeringen de institutioner där förtroendet har försvagats mest sedan förra året.
De trenderna som går att skönja i Förtroendebarometern bådar illa såväl för regeringen som dess stödpartier. Januariöverenskommelsen, vars enda syfte är att stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande, kan ha framstått som en attraktiv lösning för stunden. Som ett sätt att lösa en krånglig parlamentarisk situation. Men när det vankas val om tre år kommer den sannolikt inte att framstå som lika attraktiv.
Det kommer att bli svårt för regeringspartierna att förklara varför de gick med på att genomföra reformer som de riktade stenhård kritik mot i valrörelsen 2018. Det kommer att vara ännu svårare för C och L att övertyga väljarna om att de verkligen vill bilda en alliansregering och att en röst på dem inte blir en röst på Stefan Löfven.
