Anna Victoria Hallberg: De intellektuella vänder humaniora ryggen

Ledare Artikeln publicerades

I USA vänder de intellektuella eliterna ryggen åt humaniora., Det finns en liknande utveckling i Sverige, noterar Anna Victoria Hallberg,

Kvinnor har länge i hög grad valt humanioraämnen. När karriären lockar faller intresset för filosofi, religion och historia.
Foto: Bertil Ericson / TT
Kvinnor har länge i hög grad valt humanioraämnen. När karriären lockar faller intresset för filosofi, religion och historia.

Den högre utbildningen i Sverige har ökat med mer än 200 procent sedan högskolereformen från år 1993 infördes. Expansionen har bidragit till att vi idag har en modell som tillgodoser massorna. Högskolesektorn är sålunda större och brokigare än för bara ett halvt sekel sedan. Trots att det numera finns fler studenter än någonsin i den högre utbildningen lider vissa utbildningsområden av nyckfullt söktryck och mindre studentkullar, med planeringssvårigheter och osäker ekonomi som följd.

Särskilt kurser och program inom delar av humaniora och samhällsvetenskap är pressade. Genom att följa statistik från Universitetskanslerämbetet klarnar också bilden: studenter av idag vill läsa yrkesförberedande program, där lön kan relateras till utbildningens längd, och här har humaniora lite att erbjuda. Den amerikanske historieforskaren Ben Schmidt har under flera år åskådliggjort och analyserat preferenser och rörelsemönster inom den högre utbildningen. Hans fokusområde är USA, och han använder digital humaniora för att visualisera historiska skeenden och sätta frågor under debatt på ett originellt sätt. Schmidt visar att det framför allt är på elituniversiteten som studenters intresse för humaniora faller dramatiskt - för filosofi, religion, litteratur och historia är läget på prestigefyllda college bekymmersamt.

Den omvälvande förändringen, visar Schmidt, är att amerikanska kvinnor i allt högre grad väljer bort humaniora.

Teorierna om varför så är fallet är flera men den mest intressanta är, spetsigt formulerat, att kvinnor inte längre vill bilda sig utan göra karriär och nå höga samhällspositioner. Med ökad jämställdhet kommer också förändrade prioriteringar. Viljan bland unga kvinnor att tjäna pengar, arbeta och utbilda sig i hård konkurrens och satsa på den utbildning som leder till jobb har skapat en historisk förändring i kvinnorsutbildningsstrukturer.

Det finns en parallell utveckling i en svensk kontext för det som beskrivs ovan. Andelen kvinnor som läser på grundnivå i Sverige är större än andelen män, för det första. För det andra dominerar kvinnor idag på utbildningar inom juridik och medicin - de program som har högst söktryck och är svårast att bli antagen till.

Allt fler kvinnor studerar på handelshögskolor, där särskilt företagsekonomi är populärt. Trenden indikerar alltså tydligt att också svenska kvinnor lockas av välbetalda statusyrken och att det ekosystem som stavas högre utbildning påverkas av värderingsförändringar, där vissa gagnas och andra missgynnas. Schmidt fångar klarsynt flera aspekter att ta med till samtalen om universitetet under 2019. Humanioras kris, menar Schmidt, borde leda till en bättre förståelse kring och förberedelse för att utrymmet för humanistisk utbildning bara blir allt mindre. Sådana reella förhållanden förändrar både humaniora som fält och universitet som helhet. Att ökad jämställdhet i samhället kan leda till nya balanser inom utbildningssystemet är ingen sensation.

Däremot stämmer det till eftertanke att Schmidts siffror visar att det är de intellektuella eliterna i USA som vänder stora delar av humaniora ryggen.

Om inte de amerikanska toppuniversiteten lyckas attrahera och kultivera framtidens Martha Nussbaum, Toni Morrison eller Camille Paglia, vem ska då göra det?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.