Amanda Wollstad: Politikerna betalar inte för det försvar de har beställt

Ledare ,

Försvarsmakten saknar 29 miljarder fram till 2025 för att finansiera beslutade investeringar.

I valrörelsen bjöd partierna över varandra, men var finns pengarna till försvaret nu?
Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
I valrörelsen bjöd partierna över varandra, men var finns pengarna till försvaret nu?

Överbefälhavare Michael Bydén konstaterade i våras att Försvarsmakten skulle behöva ytterligare tillskott på 18 miljarder under innevarande försvarsbeslut, det vill säga fram till 2021, enbart för att kunna bibehålla nuvarande försvarsförmåga. Tre miljarder behövs redan nästa år, och måste således skjutas till i den budget som övergångsregeringen måste lägga senast den 15 november.

Det finns en bred, blocköverskridande enighet om att Försvarsmakten behöver mer pengar. I valrörelsen bjöd partierna över varandra. Det finns inte heller några hinder för att ge myndigheten ett tillskott i den kommande budgeten, om nu enighet finns.

Ändå tycks ingen intresserad av att lyfta frågan. Som så många gånger förr tigs Försvarsmaktens problem ihjäl när det är dag att faktiskt ta fram plånboken. Politikerna talar om att stärka försvarsförmågan, men vägrar betala den förmåga de redan beställt.

Förberedelserna för ytterligare ett stålbad är redan i full gång på Försvarsmakten. Sker inte ett ekonomiskt mirakel innan torsdag kommer övningar ställas in, utbildningar och materialanskaffning skjutas upp och personalen minskas. På sina håll rapporteras det om hamstring av förbrukningsmaterial. Man vet helt enkelt inte vad som kommer gå att få tag på efter årsskiftet.

Konsekvenserna om pengarna inte skjuts till kommer att bli långsiktiga. Försvarsmaktens så kallade materielberg är redan svåröverskådligt, och blir allt större för varje uppskjutet inköp. Det behövs både kängor och ubåtar.

Minst lika illa är konsekvenserna av varje officer, soldat och sjöman som aldrig anställs – eller ger upp och slutar. Försvarsmakten har dragits med rekryteringsproblem i flera år och situationen börjar bli akut. Återinförd värnplikt hjälper föga om det inte finns någon som kan utbilda rekryterna, och dugliga officerare och specialister tar många år att få fram.

Ändå är de 18 miljarderna i princip kaffepengar sett till de långsiktiga behoven.Efter att ÖB konstaterat att pengarna inte räckte gav regeringen Statskontoret med stöd av Ekonomistyrningsverket i uppdrag att bedöma om försvarsmaktens egna beräkningar är "ändamålsenliga som underlag för budgetprocessen”. I klartext hoppades Försvarsminister Peter Hultqvist att ÖB hade räknat fel, eller i vart fall att frågan kunde skjutas upp tills det var någon annans ansvar.

I veckan presenterade ESV sina siffror för försvarsutskottet. De bedömer att myndigheten saknar 29 miljarder fram till 2025 för att finansiera nu liggande investeringsplaner. Räknar man in ökade investeringar stiger siffran till 88 miljarder.

Inget av det här är egentligen något nytt. Samtliga försvarsbeslut denna sida millennieskiftet har varit underfinansierade. Allt som inte är akut har skjutits på framtiden, och materielberget har fortsatt växa.

Samtidigt har vårt säkerhetspolitiska läge kraftigt försämrats. Nuvarande överbefälhavaren och hans föregångare Sverker Göranson har varit allt tydligare med Försvarsmaktens behov. Ändå har mycket litet hänt.

Alliansen och Socialdemokraterna har varit lika goda kålsupare. Man har lovat mer pengar i opposition och sparat mer eller mindre öppet i regeringsställning.

Nästa vecka röstar riksdagen om vem som ska bilda Sveriges nästa regering. Utgången är ännu oviss, men vem som än väljs till statsminister måste ta sitt ansvar för landet – och se till att försvarsfrågan är lika högt prioriterad på finansdepartementet som försvarsdepartementet.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.