Alliansen ända in i kaklet

Ledare

Moderaterna kan inte i evighet driva hela Alliansens politik.

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson (M), presenterar moderatbudget med alliansinnehåll.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson (M), presenterar moderatbudget med alliansinnehåll.

Att Moderaterna lägger en budgetmotion i riksdagen som svar på regeringens budgetproposition är det inget konstigt med. Vill man ändra skatter måste det göras nu, annars gäller den rödgröna regeringens politik fram till 2020. Och även om övergångsregeringens budget ska vara okontroversiell, innebär bristen på förändringar en förlängning på en ekonomisk politik som var just kontroversiell under åren 2014-2018.

Moderaterna gör helt rätt i att lägga en egen budgetmotion. Eller kanske snarare: hade gjort. För som finansministerkandidaten Elisabeth Svantesson presenterade saken vid torsdagens pressträff, är det inte en ”ren moderat” budget som Moderaterna håller på att utarbeta. Snarare är det en tänkt alliansbudget, med utgångspunkt i Alliansens reformagenda.

Här får nog väljarna allt svårare att hänga med. Två av allianspartiernas ledare har sagt att de ska rösta nej till Ulf Kristersson som statsminister i nästa vecka. Istället vill de sondera ett alternativ som per definition innebär Alliansens upplösning. Samtidigt ska Moderaterna avstå från att lägga fram sin egen ekonomiska politik i dess helhet, för att istället ta med förslag från dessa båda andra partier?

Den moderata strategin har så här långt i regeringsbildningen varit snillrik.

Genom att utlova allianspolitik snarare än ren moderat politik har Ulf Kristersson gjort det svårare för Centerpartiet och Liberalerna att rösta nej i statsministeromröstningen. Genom att utgå från Alliansens reformagenda snarare än Moderaternas valmanifest gör Elisabeth Svantesson det svårt för andra allianspartierna att rösta ner M-budgeten. I samma stund röstar de nej till vad de har lovat sina egna väljare.

Att strategin har varit snillrik har dock inte inneburit att den nödvändigtvis har fungerat. Det har uppdagats, till Moderaternas tydliga förvåning, att det finns andra värden som är viktigare för Centern och Liberalerna än att så mycket av deras egen politik som möjligt ska genomföras. Till nöds kan de rösta emot både sin egen statsministerkandidat och sin egen politik.

På något annat sätt kan man inte tolka deras val av Miljöpartiet som regeringspartner för att komma runt beroendet av SD-stöd i kammaren. Ingen borgerligt sinnad politiker kan tro att politiken blir bättre när Miljöpartiet ska vara med och stå för den. Tvärtom ökar svårigheterna, exempelvis att lokalisera mer pengar till försvaret.

De senaste veckornas besked från Liberalerna och Centern får tolkas som att det är bättre att försvarsanslaget stannar kring en procent av BNP om man samtidigt har anständigheten i behåll än att anslaget anträder en bana upp till två procent om anständigheten samtidigt kan ifrågasättas.

Det var kanske inte riktigt den bild väljarna fick i valrörelsen, åtminstone inte av Liberalernas försvarsvilja. Men nu när mönstret har framträtt är det lika bra att förhålla sig till det.

Det är samtidigt dags att notera en illavarslande tendens till självförminskande.

I den i och för sig vällovliga ambitionen att sätta laget före jaget har Moderaterna kommit att låta som om de på egen hand skulle vara mindre stringenta och trovärdiga än vad Alliansen är. Men en ”ren moderat” budget behöver inte vara sämre än en alliansprodukt. Ett brett borgerligt reformparti måste ha större ambitioner än så.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.